Ojojoj! Vilken dag! Vi landade tryggt och säkert (det var en nunna ombord på planet och finns det en nunna ombord kan ju inget ont hända) i Paris runt 18-tiden! Vi fick vänta länge och väl på cykelbagaget, trodde nästan vi blivit av med det.
Nån timme senare monterar vi ihop cyklarna på flygplatsen helt inställda på att vi ska kunna cykla därifrån in till centrala Paris. Då vi frågar hur vi ska gå för att komma till en cykelvänlig väg får vi som svar att det inte finns nån. Vi är omringade av motorväg. Vi blir rekommenderade att ta ett tåg hela vägen. Inte det lättaste när man har en klumpig cykel! Det var en del klättrande i trappor, knô sig in mellan folk och pelare. Vi lyckades ta oss in på rätt tåg som tog oss till Gare du Nord, centrala Paris. När vi kom ut ur tågstationen tittade folk konstigt på oss, två vilsna svenskar med fullastade cyklar. Kanske ingen vanlig syn? Överallt luktade det avgaser och piptobak. Vi verkade ha hamnat i slummen. Klotter, motorcyklar, mopeder och alkoholister överallt!
Folket var dock över förväntan, duktiga på engelska. Inga problem att få vägledning. Väldigt hjälpsamma!
En kille med cykel kom fram till oss, han berättade att han just köpt den och att det inte fanns nån luft i däcken. Jag lånade ut min pump och i gengäld visade han oss halva stan, bl.a Notre Damm och en bro som kallades Lock-Bridge, broräckena var proppade med hänglås, kärlekspar kommer dit och "låser fast" sin kärlek till varandra! Skitcoolt :)
Cykelkillen presenterade sig som Sam Station. Station är hans artistnamn. Han hade en jättefin studio i en läskig källare som han mer än gärna visade upp! :)
Utanför hans studio möter vi en tjej som kände igen Sam. Hon hade sett Sam gå upp och ner för gatan utanför studion ganska ofta och hade fått för sig att han var hemlös. Abby, som hon heter bröt ihop i asgarv när hon fick veta hur fel hon haft. Hon var mäkta impad av vårt kommande äventyr som vi berättade om och ville mer än gärna följa bloggen. Dock kommer hon inte förstå ett smack då hon är hälften amerikan och hälften engelsk, bosatt i Paris. Hon drev nån sorts filmguidningfirma. Alltså hon visade platser där stora filmer utspelat sig. Sam, Abby och vi vilsna svenskar beslöt oss för att slå oss ner och ta en öl tillsammans (en cider till mig då jag inte är så tuff). dagen kunde inte bli bättre, redan två vänner i Paris inom loppet av ett par timmar! :) pratade länge om allt och ingenting, underbara människor!
Dock tar ju allt roligt slut någon gång, vi hade bokat övernattning hos en kille som heter Florent så vi var tvungna att bege oss strax innan midnatt. Florent, en jättetrevlig kille som bor i en garderob typ. Minsta lägenhet jag sett! Dessutom en turkisk toalett, alltså bara ett hål i golvet, haha! Här ligger jag alltså nu i en främmande fransmans säng tillsammans med Staffan och skriver.
Fortsätter det så här så kommer det här garanterat bli en av dom underbaraste 4 veckorna i mitt liv! God natt! Imorrn ska vi träffa Abby igen, vi får förvara våra cyklar och grejer på hennes kontor så vi kan upptäcka staden till fots. Troligtvis guidar hon oss oxå :) zzzzzzzz...